Stressepidemin sätts under lupp
Är jobbstressen värre i dag? Hugo Westerlund, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet, är inte så säker på det och ifrågasätter nu stressepidemins själva existens.
Hjälp, nu fick jag en till arbetsuppgift, nu måste jag kanske stressa på jobbet igen, tänk om jag blir utmattad och hjärnan krymper! Åh nej, tänk om jag blir sjukskriven, hur ska det gå då?
– Det finns i dag en stark föreställning om att arbetslivet blir allt mer stressande och pressande och att det här gör människor sjuka, säger Hugo Westerlund, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet.
Historiskt har vår förmåga att kunna stressa hjälpt vår art att överleva.
Men det är möjligt att den bilden av dagens jobbstress helt enkelt är felaktig, menar han. I ett antal studier ska Hugo Westerlund nu kartlägga i vilken mån den så kallade stressepidemin är verklig och hur den i så fall kan ha uppstått. Nyligen fick han 1,83 miljoner kronor i forskningsmedel från Forte för att kritiskt undersöka utvecklingen av den psykosociala arbetsmiljön i Sverige, dess effekter på hälsan, upplevelsen av stress och risken för sjukskrivning. Projektet pågår mellan 2019 och 2021.
– Det kan tolkas som att jag ifrågasätter de människor som är drabbade, men det gör jag inte. De har förstås ett verkligt lidande. Folk mår dåligt och kan bli sjuka av stress, men jag undrar om detta verkligen är en farsot, säger han.
I dagens moderna samhälle utsätts vi sällan för livsfara, men ändå stressar vi och en del får inte den återhämtning som våra kroppar kräver för att fungera väl.
Och när stressen blir övermäktig kan den skada oss. Långvarig stress utan tillräcklig vila kan på sikt leda till psykiska problem och utmattningsdiagnos, men också smärttillstånd och olika metabola sjukdomar, som övervikt och typ 2-diabetes.
Men egentligen är våra kroppar gjorda för att klara av stressreaktionen. Historiskt har vår förmåga att kunna stressa hjälpt vår art att överleva. Det har varit bra för oss att stresshormoner kan påverka blodtryck och puls, och snabbt förse hjärna och muskler med extra energi. Det gör att vi kan prestera bättre i krävande och även livshotande situationer.
– Det är naturligt att vi sover och vilar en del av dygnet och anstränger oss en annan del av dygnet.
Livet består av en pendling mellan energimobilisering och återhämtning. Och om man kan varva ner från stressen så är det i regel inte farligt, säger Hugo Westerlund.
Kan man inte få balans mellan aktivitet och vila blir det däremot helt fel. Och i dag anser många att jobbet är boven i dramat. Men är det verkligen så? När vi tittar på diagnoserna vid sjukskrivningar – många handlar om anpassningsstörningar och stressreaktioner – ser det verkligen ut som om vi har en epidemi av stress. Och tittar man i Arbetsmiljöverkets senaste undersökning från 2018, där folk själva fått uppge sina arbetsorsakade besvär, är det tydligt att många har stresstypiska besvär som sömnstörningar, depressioner, ångest och koncentrationsproblem – och att personerna själva kopplar symtomen till sitt arbete.
Men, det är något som kanske inte stämmer ändå, menar Hugo Westerlund. Han hävdar att det faktiskt är tveksamt om vi verkligen är mer utsatta för arbetsrelaterad stress i dag än för ett par decennier sedan.
– Vi uppger mer stressrelaterade symtom och vi ser mer stressrelaterade symtom i sjukskrivningarna. Men det är svårt att förklara ökningen av stressrelaterade sjukskrivningar över tid med enbart påfrestningar i arbetslivet. De stressrelaterade symtomen ökar mer än stressorerna i arbetslivet. Det finns ingen tydlig långsiktig trend att folk i Sverige uppger en sämre psykosocial arbetsmiljö, säger han.
I en del yrken kan man dock se en försämring över tid. Det verkar som att de kvinnodominerande och människovårdande yrkena i offentlig sektor överlag har fått en försämrad arbetsmiljö. Varför det är så vet man inte riktigt. En hypotes är resursbrist, vilket kan bli extra påfrestande när man jobbar med just människor. Utsatthet för hot och våld är en annan faktor som drabbar dessa yrkesgrupper.
För några decennier sedan gällde att ju äldre man var desto sämre mådde man, nu är det så att ju yngre man är desto sämre mår man.
En sak som inte går att komma ifrån är att den stressrelaterade psykiska ohälsan har blivit mer synlig.
– Det kan vara så att vi faktiskt har ett samhälle och ett arbetsliv där vi ställer högre krav på oss själva och varandra vilket ökar stressen. Men det skulle också kunna vara så att man uppmärksammar psykisk ohälsa mer i dag, säger Hugo Westerlund.
Den minskade stigmatiseringen av själens sjukdomstillstånd kan vara en förklaring både till varför fler får dessa diagnoser eftersom det kan bidra till att fler läkare också sätter korrekt diagnos på patienten.
– Förr, när det var mer stigmatiserat med psykiska problem, kanske man valde att sjukskriva för ont i ryggen, fast det var tydligt att patienten var deprimerad också, säger han.
Men att fler pratar öppet om psykisk ohälsa och stress är ju inte samma sak som att ohälsan ökar.
– Det är dags att vi får en realistisk bild. Människor har i alla tider blivit sjuka av dåliga arbetsförhållanden och jobbiga livssituationer. Men frågan är om vi har en epidemi av stress, i vilken mån finns det här fenomenet?
Föreställningen som många av oss har om den skadliga och farliga jobbstressen, känslan av att många runt omkring blir sjuka av just jobbet, hur påverkar den oss?
– Det kan vara så att människor mår mer dåligt för att de är rädda för att de stressar farligt mycket på jobbet. Men faktum är att om man i övrigt har ett lugnt liv med mycket stöd och är frisk, ja då klarar de flesta av att det blir tufft på jobbet ibland, säger han.
Att kartlägga hur stressutvecklingen ser ut internationellt blir ett första steg för Hugo Westerlund när han påbörjar sin granskning. Ser vi samma mönster som i Sverige – att det framför allt är de unga som är drabbade? För svenska mätningar av den självskattade hälsan över tid visar att det har skett en dramatisk förändring när det kommer till vilka som skattar sin hälsa som god eller inte. Totalt sett har det skett en förbättring i samhället vad gäller självskattad hälsa.
Men när man tittar på hur vi mår beroende på ålder träder ett intressant mönster fram. Det finns grupper där stressen faktiskt har ökat.
– För några decennier sedan gällde att ju äldre man var desto sämre mådde man, nu är det så att ju yngre man är desto sämre mår man – och framför allt är det de unga tjejerna som mår dramatiskt sämre. Det syns även i den psykiatriska slutenvården. Det här är oroande och det tyder också på att det kanske inte nödvändigtvis är jobbet som gör oss stressade, säger Hugo Westerlund.
För de här unga tjejerna befinner sig ofta inte i arbetslivet ännu.
– Totalt sett kan alla krav som vi ställer på oss själva och på varandra göra att stressen blir övermäktig. Det finns ett starkt tryck på att man ska vara både lycklig, socialt aktiv och engagerad. En kombination av alla stressorer i livet kan nog bidra till stressen. Men med tanke på att även lärare sticker ut när det gäller hög stress så bör man nog fundera extra på skolan som arbetsmiljö, säger han.
Text: Maja Lundbäck
Illustration: Marja Nyberg